Tänk om alla de idéer och åsikter som du har om dig själv - byggstenarna i din identitet - aldrig var skrivna av dig?

Försök att visualisera hur allt i ditt liv hittills har samlats för att bilda det du ser som ditt "jag". Var du föddes, ditt kön, din familj, dina sociala kretsar, banden du lyssnar på, ditt favoritmärke av läsk, din förståelse av historien; alla dessa saker har du fått och absorberat över tiden. Denna information arkiveras i ditt medvetna och undermedvetna. Den stiliseras sedan av sammanhanget och minns olika över tid, eftersom minnena försämras och känslorna förändras. Vi är ofrånkomligen de opålitliga berättarna av våra egna liv. 

Försök att föreställa dig att du är ett oskrivet blad. Du har glömt ditt namn, din livshistoria, de människor du känner, de saker du har lärt dig, vad du gillar, vad du ogillar, vad du älskar. Vad finns kvar utan allt detta? 

Helt enkelt, ditt medvetande. Det som vissa skulle kalla 'själ'. Det är livet självt - evigt - och kopplat till all existens. 

Detta kallas Ego Död, och för många psykonauter är det höjdpunkten på den psykedeliska upplevelsen. 

Vad är "jaget"?

För att förstå egodöd är det bäst att börja med att definiera själva begreppet "ego". Numera förknippar vi egot med negativa egenskaper som "storskalighet" eller till och med narcissism. Men vi har alla ett ego, och det är varken definitivt "bra" eller "dåligt".

I den västerländska kulturen baseras den allmänna uppfattningen om vad egot är på Sigmund Freuds definition, med en viss inblandning av österländsk filosofi. Freud, (även kallad psykoanalysens fader, österrikare, 1856- 1939, etc.) definierade "Ego" som en medlare mellan "Id" och verkligheten. Id representerar de grundläggande och instinktiva önskningarna inom alla människor, såsom hunger, aggression, libido. Det söker bara njutning och tillfredsställelse.

Freud använde liknelsen med Id som en häst och Ego som dess ryttare. Ego måste hålla i tyglarna och styra det vilda Id till en gyllene medelväg mellan vad som är önskvärt och vad som är möjligt - i förhållande till det samhälle man lever i och de övertygelser/moraler man har. På så sätt spelar egot en oerhört viktig roll för hur samhällen och gemenskaper fungerar. Det hjälper individen att avgöra vad som är rätt och fel, baserat på kontexten av vad de lär sig och upplever under sin livstid.  

Varför "vill" människor ha egodöd?

På andra sidan kan dock egots inflytande också ses som något negativt. Kritiker av egot hävdar att detta binära "bra eller dåligt", "rätt eller fel", "kärlek och hat" är ansvarigt för mycket olycka. Genom att alltid försöka kategorisera och göra uppdelningar skapar egot onödiga problem, där det istället skulle kunna finnas acceptans och njutning av här-och-nu. 

Egodöd förespråkas alltså av dem som anser att egot är en alltför kontrollerande kraft. Genom att göra oss av med egot återknyter vi kontakten med universum och befrias från de små problem och rädslor som präglade vårt tidigare liv. Men för vissa är det inte så tilltalande att kalla denna process för en "död". Av den anledningen är egodöd också känt som "egoupplösning" eller "egoförlust".  

Eftersom egot är en del av oss kan det egentligen inte "dö". Och det är en viktig del av det som gör oss till människor. Många människor får panik när de drar Dödskortet när de får sina förmögenheter lästa. Men vad det faktiskt symboliserar är en pånyttfödelse - slutet på det gamla och början på det nya. På samma sätt handlar egodöden om att överskrida sig själv och gå vidare. För många är det synonymt med det österländska begreppet upplysning.

Ego-död: Definierad

Definitionen av egodöd är svår att uttrycka. Från en filosofiskt perspektivkan det beskrivas som en omvandling av psyket, om än tillfällig, genom vilken man övergår från att vara självcentrerad till att vara helt ren och opartisk. Detta kan sedan ge näring åt ett nytt perspektiv, som inte skyms av egots förmedling. 

Från en vetenskapligt perspektivantar forskarna att egodöd är ett resultat av minskad aktivitet i Default Mode Network (DMN). Denna tillfälliga vila kan "återställa" eller "koppla om" tankemönster, som har hållits på plats av egot. 

Genom att presentera oss för en opartisk verklighet kan egodöden visa oss var våra egon har "ljugit" för oss för att skydda vår självkänsla och våra uppfattningar om vår egen identitet. Detta korta "släpp taget" ger en känsla av "enhet" - att vi alla är sammanlänkade - och kan öka egenskaper som öppenhet och empati. Det ger också "andliga uppvaknanden" och djupa insikter. Denna "oneness" är faktiskt ett av de vetenskapliga kriterier som forskare använder för att kvantifieramystisk erfarenhet'. Den "mystiska upplevelsen" korrelerar med högre nivåer av återhämtning bland dem som använder psykedelika som ett helande verktyg för tillstånd som depression eller missbruk. 

Foto av Josh Riemer på Unsplash

Använda psykedelika för att nå egodöd

Egodöd kan uppnås på några olika sätt. Zenövningar och transcendental meditation sägs vara effektiva, men kräver naturligtvis mycket tid och självdisciplin. Psykedeliska droger (t.ex. psilocybin) å andra sidan, när de tas i mycket höga doser, används ofta som en genväg för att uppnå samma mål med "egodöd"; en snabb transcendens av jaget. Inom psykonautsamhällen på nätet finns det många diskussioner om hur "egodöd" kan uppnås med hjälp av svamp, LSD eller andra psykedeliska medel. Dessa diskussioner har varit vanliga sedan den andra vågen av psykedelisk forskning började på 1950-talet. Förespråkare som t.ex. Aldous Huxley, Timothy Leary med flera, diskuterade alla liknande erfarenheter som dagens forum-surfare.

1964 beskrev den psykedeliska ikonen Leary egodöden som:

"...fullständig transcendens - bortom ord, bortom rum-tid, bortom jaget. Det finns inga visioner, ingen självkänsla, inga tankar. Det finns bara ren medvetenhet och extatisk frihet."

Hur känns egodöden?

Men bara för att psykedelika kan fungera som en "genväg" till egodöd, är beslutet att försöka nå den bör inte tas lättvindigt. Att lämna hela sin självkänsla och identitet bakom sig kan vara oerhört traumatiskt för vissa. För andra är det vackert. Men.., det är inte "lätt" för någon. Det finns många som beskriver det som en vändpunkt i deras liv. Ett magiskt ögonblick då de insåg hur sammankopplad världen är och lyckades släppa taget om onödiga rädslor. Men för vissa är det en skrämmande upplevelse. De tvingas konfrontera alltings meningsfullhet/meningslöshet, rycks upp från det välbekanta och ifrågasätter allt de någonsin vetat. 

Hur "fungerar" egodöden?

Du kommer inte att uppnå egodöd genom en mikro-, låg- eller ens medeldos. Ibland räcker det inte ens med en hög dos. A 'heroisk dos' är oftast vad som krävs, och det är något som bara den mest erfarna tripparen bör prova. Forskare antar att att psykedeliska droger orsakar egodöd genom att störa informationsflödet från hippocampus verkställande zoner i hjärnan som ansvarar för arbetsminnet. Detta leder till att vårt självbiografiska minne tillfälligt raderas. Detta kallas ibland försjälvbiografisk minnesförlust'. 

Foto av Brett Jordan på Unsplash

Hur länge varar egodöden? 

Tillståndet av egodöd kan vara från några minuter till (i extrema fall!) några timmar. Detta beror på din dosering och vilken typ av psykedelisk du tog. Ego-död rapporteras oftast efter att ha tagit en stor dos av långvariga psykedelika som magiska svampar (psilocybin) eller LSD. Droger som DMT, som har en mycket kortare varaktighet, kan orsaka en intensiv egodöd som varar i ett par minuter. Helt desorienterande! 

Vissa säger att när du börjar "komma ner" från egodöden kommer dina minnen att strömma tillbaka till ditt sinne. Detta sägs inte vara helt olikt ditt liv.som blinkar inför dina ögon som i en nära döden-upplevelse. Denna känsla av (metaforiskt) att dö och återfödas är en av de mest djupgående och omvälvande komponenterna i den psykedeliska upplevelsen. 

Egodöd - det är ett maraton, inte en sprint

När du har upplevt egodöd är det upp till dig hur du plockar upp och sätter ihop bitarna igen. I detta avseende är det svårt att diskutera "för-" och "nackdelar" med egodöd eftersom det är så subjektivt. Det är dock viktigt att komma ihåg att oavsett hur intensiv din upplevelse är, så är den bara det första steget på vägen mot ett nytt sätt att vara; den är inte ett omedelbart botemedel eller en lösning. 

"Psykedeliska upplevelser är bara en glimt av äkta mystisk insikt, men en glimt som kan mogna och fördjupas genom olika sätt att meditera där droger inte längre är nödvändiga eller användbara. Om du får meddelandet, lägg på luren. För psykedeliska droger är helt enkelt instrument, precis som mikroskop, teleskop och telefoner." - Alan Watts (1915-1973)

Som Watts sade bör egodöd ses som ett verktyg som man lär sig att använda och blir bekant med. Det är inte en destruktiv idé, utan en idé om tillväxt. Hur länge effekterna av egodöd stannar kvar hos dig beror på hur du ser på din upplevelse i efterdyningarna. Om du integrera de lärdomar du drar, är det mycket mer sannolikt att de stannar kvar hos dig, och därmed kommer också din transcendens. 

Egots död: Vad vi ska ta med oss

  • Egodöd, eller egoupplösning, är när en person tillfälligt överskrider "jaget". De lämnar sina förutfattade meningar bakom sig och blir rent medvetande
  • Ego-död kan uppnås genom metoder som meditation. Det är dock oftare uppnås genom höga doser av psykedeliska droger
  • Ego-död inträffar när Standardläge Nätverk av hjärnan lugnas ner, vilket kan återställa våra tankemönster. 
  • Egodöden kan avslöja för oss de "lögner" som vårt ego har berättat för att skydda oss i samband med våra självbiografiska liv. 
  • Egodöd är inte psykiskt smärtsamt, men det är känslomässigt och andligt svåra. Därför bör det endast försök av dem som är erfaren och förberedd.
  • Egodöd kan pågå från några minuter till några timmar. Dock har lärdomar som dragits och Insikterna kan räcka livet ut.